SPELAKADEMINS ORDLISTA

Alla sporter har sina speciella ord och uttryck och så även galoppen. Denna ordlista är ett försök att hjälpa till att hitta rätt bland pullare och fiduser. Den används gärna tillsammans med de övriga artiklarna i Spelakademin men kan även användas som den är.

Om du saknar något ord eller uttryck, eller undrar över något annat, hjälper vi gärna till efter bästa förmåga.!
 

All-weather bana (aw)
Banunderlag som används på några banor i England. Liknar dirt-track och hästar som trivts på all-weather banor kan tänkas vänja sig snabbare vid våra dirt-trackbanor än importer som bara startat på gräs tidigare. Intressant variabel när man handikappar nya importer.

ATG
Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Ägs till 90% av Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och 10% av Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC). Enligt avtal mellan den svenska staten och STC/SGC utser regeringen fyra av styrelsens åtta ledamöter, medan fyra väljs av bolagsstämman, varav tre på nominering av STC och en på nominering av SGC. Regeringen utser stämmans ordförande.

Övergripande mål
Bolaget skall enligt avtal mellan starten och sporten verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna.

Affärsidé
För att fullgöra det angivna uppdraget har ATG som affärsidé att ge svenska folket en rikare fritid genom att med en högkvalitativ trav- och galoppsport som grund innovativt och ansvarsmedvetet göra spel på hästar attraktivt och lättillgängligt.
(Källa:ATG's Förvaltningsberättelse 1995)

Amatörlöpning
En löpning där alla hästar rids av amatörryttare. Vikterna i amatörlöpningar är generellt högre än i vanliga proffslopp för att ge även dem som har en normal kroppsbyggnad möjlighet att rida lopp ibland.

Amatörryttare
En ryttare som inte får betalt för att rida en häst i löpningar. Många amatörer har andra jobb och rider bara lopp för sitt eget höga nöjes skull medan andra amatörer är halv-professionella och försörjer sig på att arbeta med hästar men är för tunga för att rida proffslopp.
En amatör som vunnit tio segrar i amatörlopp får rida egna hästar i vanliga proffslopp

Amatörtränare
En amatörtränare har licens för att träna sina egna hästar hemma på gården eller inhyst i någon annans stall. Amatörer kan dock inte ha stall på banan. Naturligtvis får även amatörtränade hästar komma in och tränas på banan. Då har amatörtränarnas förening gästboxar där hästarna kan stå för att sadlas upp och skötas om efter att de tränat.

Många av våra framgångsrika proffstränare har börjat sina karriärer som amatörtränare.

Avel
Arbetet med att föda upp nya individer. Av de hästar som tävlar i Sverige är ungefär hälften födda i Sverige. Övriga kommer i första hand från England, Irland och Danmark. I programmet kan man se från vilket land en häst kommer med hjälp av ett suffix efter hästens namn.

Blinkers
En variant av skygglappar som används för att få hästar att koncentrera sig på sin uppgift. Kan vara större eller mindre. Det finns också varianter med hål i så att hästen kan se litet bakåt.

En viktig variabel när man handikappar ett lopp, framförallt om en häst har blinkers på eller av för första gången.

Canter
En samlad galopp som används i hästarnas vardagsträning. När hästarna går till start cantrar de också för det mesta. (Om de inte pullar så hårt att ryttaren inte kan kontrollera hästen).

Om en häst segrar verkligt överlägset brukar man också tala om att den "cantrade i mål".

Dirttrack(dt)
Banunderlag baserat på sand och grus. Finns både på Jägersro och Täby. Kommer ursprungligen från USA där de flesta lopp rids på DT.

Distans
Man talar om vilken distans ett lopp rids över. Alltså hur långt det är. Vanligen ligger distanserna mellan 1000 meter och 2.800 meter men det finns både kortare och längre lopp. Upp till 1200 räknas som sprinterdistans sedan talar man om medeldistans upp till runt 2000 meter och över det är det stayerdistans.

En del hästar är väldigt specialiserade på en distans medan andra kan klara av att löpa på alla distanser.

Distanserad
En häst som är slagen med över 20 längder. Skrivs i formraden med ett m.

Favorit
Den mest spelade hästen i ett lopp. Om en häst varit favorit i ett lopp markeras det eventuella oddset i formraden för det loppet med en stjärna. Kan vara intressant information.

Fidus
En överraskningsvinnare.

Formtal eller handikaptal
Ett tal som värderar hästens prestationer. Sätts av banans handikapper för varje häst tre år och äldre efter att den gjort två starter. Formtalet justeras sedan efter varje start hästen gör. Ju högre formtal, ju bättre häst. De bästa hästarna i Skandinavien ligger strax över 90 kilo och de lägsta tal som sätts är 30.

Fux
En häst med brun kropp, man och svans. Finns i olika kulörer från mycket ljus, över guldfärgad till ganska mörk svettfux.

Gräsbana (gr)
Vad det låter som. En bana där hästarna löper på gräs. Det naturligaste underlaget för en häst men inte alltid det bästa. På sommaren kan gräsbanor bli väldigt hårda och på hösten väldigt djupa och blöta.

De flesta banorna i Europa är gräsbanor med undantag av Jägersro, Täby och några all-weather banor i England.

Handikaplöpning
En typ av löpning där alla hästar teoretiskt skall ha samma vinstchans. Vikterna sätts efter varje hästs aktuella formtal, eller handikaptal som bestäms av en handikapper baserat på hästens senaste prestationer.

Typen av löpning uttrycks i förhållande till en grundvikt. I proffslopp vanligen 50 kilo och i amatörlopp till 60 kilo. En 60=50 handikap innebär då att en häst med 60 i formtal skall bäta 50 kilo i det aktuella loppet. För att få fram vikterna drar man ifrån skillnaden mellan 60 och 50 från hästens aktuella formtal.

Grundvikten är sedan också lägsta tillåtna ridvikt i loppet. Enda undantaget är att en ryttare får utnyttja sin viktlättnad även om det innbär att ridvikten understiger 50 kilo.

Häcklopp(H)
Löpning över en bana med hinder. Häckar är inte fasta hinder utan om en häst slår i en häck så ger den efter och häcklopp är därför inte lika krävande som steeplechase där hindren är fasta och om man inte hoppar ordentligt står man på skallen.
Insats
a) Det belopp man satsar på ett spel.

b) Det en hästägare satsar för att hans häst skall få starta i ett insatslopp. Se nedan.

Insatslopp
Ett lopp där hästägarna själva är med och betalar in pengar till prissumman. Alla de större loppen i Sverige är insatslopp där man betalar flera insatser för att få vara med. Den första insatsen till sommarens storlopp brukar erläggas i januari och då rör det sig om 500 kronor för att sedan öka med varje insatstillfälle.

I de klassiska loppen, Derbyt, Oaks, Jockeyklubbens Jubileumslöpning, Dianalöpning och S:t Leger gäller det att man redan ett och halvt år i förväg börjar betala insatser för sina unghästar.

Klassiska lopp
Klassiska lopp är fem lopp för treåringar som rids över hela världen efter engelsk förebild. I Sverige är de Derbyt och Oaks på Jägersro, Jockeyklubbens Jubileumslöpning, Dianalöpning och S:t Leger på Täby.

Derbyt och Oaks rids över 2400 meter, Jockeyklubbens och Diana över 1600 meter och S:t Leger över 2.600 meter och Oaks och Diana är förbehållna ston.

Kombinationspel (Komb)
Kombspelet är galoppens speciella spel där det gäller att tippa ettan och tvåan i ett lopp. Oddsen är oftast ganska goda och ibland kan det till och med löna sig att spela alla hästarna runt om i ett lopp. Tyvärr kan man aldrig veta i förväg när det skall ske ;-)

Kupong
När man talar om kuponger inom galoppsporten menar man nog i allmänhet spelkuponger. När man spelar V5 och komb måste man fylla i de hästar man vill spela på en särskild kupong. Även vid vinnar- och platsspel kan man fylla i en kupong men det är inte nödvändigt.

Ledvolt
Den inhägnad där hästarna leds runt innan loppet. En bra plats att studera den eller de hästar man tänkt att spela. Även om programmet ger mycket information om hästarna är det ofta dagsformen som avgör och genom att studera hästarna i ledvolten kan man, med litet övning och sunt förnuft, utläsa hur en häst mår för dagen.

Är hästen lugn och koncentrerad eller nervös och stirrig? Är hårremmen blank och kort eller matt och lurvig? Även för den som inte är van vid hästar är det lönt att börja följa hästarna i ledvolten och göra observationer för att, så småningom, träna upp sin hästblick.

Längd
En hästlängd motsvarar 2 tiondels sekunder.

Lärling
Innan en ryttare blir utlärd jockey rider han eller hon som lärling. Lärlingstiden kan påbörjas när man fyllt 15 år och innbär att man har ett kontrakt med en tränare som har tillstånd att utbilda lärlingar.
Som lärling har man rätt till viktlättnad för att få möjlighet att vinna erfarenhet som löpningsryttare.

Maiden
En häst som aldrig segrat. Startar oftast i speciella åldersviktslöpningar för uteslutande maidens, maidenlöpningar.

Nedstartsgalopp
Efter att studerat hästarna i ledvolten går man vidare och tittar på när de galopperar, eller cantrar, till start. Här kan man se hur hästarna rör sig. Är galoppen lös och ledig eller stel och kantig. Att se det krävs övning och att man har en bild i huvudet hur det skall se ut. Det enda sättet att få det är att titta. Så om du inte gjort det tidigare börja nu och skaffa dig ett försprång gentemot andra spelare.

Parentesvikt
Det är inte alltid ryttaren rider den vikt hästen skall bära enligt löpningens proposition. Det kan bero på att:
  • ryttaren är för tung för att klara vikten hästen skall bära
  • ryttaren har viktlättnad
  • hästen har har så lågt formtal att vikten i en handikap blir lägre än lägsta tillåtna ridvikt.

    Parentesvikten anges efter ryttarens namn inom en parentes. Det kan finnas två vikter inom parentesen och en tredje vikt som är den aktuella ridvikten.

    PUTTE	65	Camilla Osterman	(47/45)
    I exemplet ovan har vi den relativt begränsade Putte som skall starta i en amatörhandikap med den relativt obegränsade amatören Camilla Osterman. Proppen är en 58=60 handikap och eftersom Putte har ett formtal på 45 får han 47 i loppet. Osterman har bara vunnit 4 lopp så hon har två kilos viktlättnad som framgår av siffran 45 på andra sidan av snedstrecket inom parentesen. Tyvärr är Osterman begiven pågod mat och dryck och kan inte pressa ner sin vikt, inklusive sadel och kläder till lägre än 65 kilo så det blir alltså den vikt stackars Putte får släpa runt på i loppet.

    En liten tröst kan vara att ingen annan häst i loppet kommer att ha under 56 kilo beroende på att lägsta vikt i loppet är 60 kilo. Det framgår av att vikten är uttryckt i =60. Från det får sedan ryttarna dra sin egen viktlättnad och den högsta viktlättnad man kan ha är 4 kg. Alltså lägsta möjliga ridvikt 60-4=56 kg. Rörigt? Skicka ett mail så skall jag försöka förklara det bättre!

    Plustal
    är en viktig hjälp när man handikappar enåldersviktslöpning.. Man drar helt enkelt ridvikten i från hästens aktuella formtal och skillnaden är hästens aktuella plustal. Rent teoretiskt skall hästen med högst plustal vinna loppet!

    Proppar
    Eller som det egentligen heter, propositioner, är de bestämmelser som rör varje enskilt lopp. I en löpnings proposition framgår vilken typ av häst som får starta i loppet. Begränsningar kan vara ålder, kön, antal segrar och insprungna pengar.
    I proppen anges också löpningens distans och prissumma. Vidare anges vilken grund som används för att räkna ut hästarnas vikt i loppet. Antingen åldersvikt eller handikap. Om det är en handikap anges vilken typ och om det är en åldersvikt grundvikt och beräkningsgrunder för tillägg respektive lättnader.
    I proppen kan också stå om en löpning är reserverad för en särskild typ av ryttare som amatörer eller lärlingar.

    Propparna publiceras två gånger om året i ett propphäfte som alla tränare läser varje dag innan dom somnar.

    Pulla
    Från engelskans pull=dra. När en häst försöker sticka iväg fortare ryttaren tycker är lämpligt drar den hårt i tyglarna. Detta kallas för att pulla. En häst som pullar mycket kallas för en pullare och en pullare kan ofta få för sig att pulla i väg från fältet.

    En annan, betydligt behagligare, variant på temat är att en häst vinner upp-pullad. Där när resten av fältet är så långt bakom att ryttaren kan kosta på sig att börja pulla upp, det vill säga sakta av hästen, innan han passerar mållinjen.

    Ridvikt
    Den vikt som hästen skall bära i ett lopp efter avdrag för viktlättnader och ryttarens eventuella övervikt. Se ocksåparentesvikt.

    RG
    Se SGC.

    Startboxar
    Den anordning i vilken hästarna lastas före start och som sedan öppnas när startern trycker på en knapp. Kan krångla men omstarter inom galoppen är mycket ovanliga jämfört med inom travet.

    Suffix
    Det suffix som man talar om inom galoppen är de bokstäver som står inom en parentes efter namnet på icke svenskfödda hästar. Informant (GB), Two Plus Two (IRE), Hot Run (DEN) och Theatrician (USA) är några exempel på hur det kan se ut.

    Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC)
    SGC är den svenska motsvarigheten till andra länders Jockeyklubbar. "Galoppförbundets ändamål är att främja och övervaka landets galoppsport och stödja den ädla hästaveln. Dessutom skall Galoppförbundet gentemot utlandet representera den svenska galoppsporten."
    (Källa:SGC's årsredovisning 1994.)
    SGC's Reglemente (RG) innehåller de regler som styr Svensk Galoppsport och enligt vilka den Allmänna Skiljedomstolen dömer. Alla aktiva inom galoppen är underställda RG.

    Tröstlöpning
    Tröstlöpningar skrivs ut i insatslopp där antalet startanmälda hästar är fler än max antalet starthästar i ett lopp, vanligen 15. Startberättigade i en tröstlöpning är de hästar för vilka samtliga insatser till huvudlöpningen erlagts.

    Viktlättnad
    För att ge orutinerade ryttare en möjlighet att rida och skaffa sig mer erfarenhet får de utnyttja viktlättnader som dras ifrån den vikt hästen annars skulle bära i ett lopp.

     
    Lärling:
	ej vunnit 5 segrar	4 kg
	ej vunnit 30 segrar	3 kg
	ej vunnit 50 segrar	2 kg

Lärling har under ordinarie lärlingstid (3 år) 2 kg viktlättnad även efter vunna 50 segrar.

Amatör i amatörlopp:
	ej vunnit 3 segrar	4 kg
	ej vunnit 10 segrar	2 kg.

Amatör i övriga löpningar:
	ej vunnit 10 segrar	4 kg
	ej vunnit 30 segrar	2 kg.

    Åldersviktslöpning
    En löpning där hästen får den vikt den skall bära beräknad enligt en i proppen fastställd formel.

    Namnet åldersvikt kommer av att man utgår från hästens ålder när man beräknar vikterna.

    När äldre hästar möter treåriga hästar har alltid treåringarna en viktlättnad som varierar med distans och årstid enligt en tabell i RG. Ju tidigare på året, ju högre skillnad. (Längre fram på säsongen så växer ju, och mognar, treåringarna i fatt de äldre hästarna). Och ju längre distans desto större skillnad.

    Andra tillägg och lättnader kan baseras på intjänade pengar. Då görs ibland skillnad på pengar som tjänats vid seger och som tjänats som platspriser. Tillägg och lättnader kan också baseras på antal vunna segrar. Eller brist därpå. Så kan tillexempel en maiden ha viktlättnad när den löper mot vinnare.

    Utöver andra tillägg och lättnader kan ston alltid tillgodoräkna sig 2 kg stolättnad.

    © JGV